När du läser en väderprognos från till exempel SMHI eller YR finns det flera olika saker du kan utläsa som kan vara till stor hjälp när du planerar din vistelse i naturen. Saker som kan göra din naturupplevelse både roligare och tryggare.
Tänk dig att du sitter i köket och äter frukost. Du planerar att vara ute i skogen några timmar mitt på dagen tillsammans med några vänner. Ni har tänkt gå till en sjö i skogen och ha eftermiddagsfika där på klipporna tillsammans.

Medan du dricker ytterligare en klunk av din smoothie tar du fram din mobiltelefon för att kolla väderprognosen för dagen i SMHI:s app (iPhone, Android) på din mobiltelefon.
Det kanske inte är så viktigt för dig att veta att SMHI är en förkortning som står för Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituti, men däremot vill du gärna veta vad du bör ta på dig för kläder och om du behöver packa några extra kläder om det till exempel ska regna under dagen.
Väderprognos betyder att det är just en prognos. Det betyder inte att det kommer bli exakt så som prognosen säger, men det är bedömning eller beräkning baserad hur vädret sett ut tidigare dagar, månader och år, och hur man tror att vädret kommer bli baserat hur luft och olika typer av väder rör sig runt vårt jordklot just då prognosen görs.
Personer som arbetar med att förutse vädret kallat meteorologer och de är dom som skapar prognosen med hjälp av olika data och tekniska hjälpmedel såsom AI (Artificiell Intelligens).
En prognos är alltså en uppskattning, inte ett garanterat löfte, men den kan ofta ge god vägledning om vad du bör ha på dig och vad du bör packa med dig.
Olika kolumner med information om vädret
När du klickat dig fram till prognosen för idag ser du flera olika kolumner med information.

Tiden på dygnet
Först ser du längst till vänster klockslag som visar olika tider under dagen:

Symboler för sol, moln, regn, snö, åska eller dimma
Sedan ser du olika symboler som visar om det troligen kommer att vara molnigt eller soligt, eller en kompbination av de två, under den tiden på dagen. Eller så ser du symboler som visar att man till exempel tror att det kommer att regna, åska eller snöa. Eller om man tror det kommer vara dimma.

Korta förklarande ord om vädret
Intill symbolen står det också några ord som förklarar symbolen. Det kan till exempel stå mest klart (mest solsken, några få moln), halvklart (en ganska jämn blandning av sol och moln) eller mycket moln (då tittar bara solen fram då och då). Det kan såklart också stå andra saker som mulet, snö eller regn också.

Temperatur – hur varmt eller kallt det troligen blir
Du fortsätter till nästa kolumn där det står en siffra med en liten cirkel uppe till höger om siffran. Det visar hur många grader varmt eller kallt man tror att det kommer att vara då. Står det ett streck framför siffran betyder det att man tror att det kommer att vara minusgrader. Utan ett streck så betyder det plusgrader.

Du noterar med glädje att så här långt så säger prognosen att mellan klockan 13 till 17 när ni planerar vara ute så säger prognosen att det ska vara mest klart och halvklart, med upp till 14 grader. Så du ser framför dig en skön stund i värmen där på klipporna.
Lätt hänt att hoppa över nästa kolumn
Du hoppar raskt över nästa kolumn i väderprognosen. Den har pilar, siffror och parenteser och eftersom ingen förklarat för dig vad den egentligen betyder på ett lättförståeligt sätt, struntar du helt enkelt i den.

Hur mycket man tror det kommer att regna (eller snöa)
Du fortsätter se bilder för ditt inre hur solen kommer skina på dig där vid sjön och du tänker att det är viktigare att dubbelkolla den sista kolumnen. Den som säger hur mycket man tror att det kommer att regna. För ingen vill ju bli blöt i onödan, hur varmt och fint det än verkar bli.
Istället att regn kan prognosen och säga att det kommer att snöa. Regn och snö kallas med ett gemensamt ord för nederbörd.

Just den här dagen hittar du nästan bara nollor i den sista kolumnen. Det betyder att metereologer inte tror att det kommer att falla så mycket vatten från himlen att de skulle det för regn.
Om det bara kommer några få droppar så kallar inte ens meteorologerna det för regn. Man säger då att det kan komma lite nederbörd från himlen, alltså vatten, även om det står noll nederbörd, men inte tillräckligt för att det ska kallas regn eller du bli speciellt blöt.
Ni har ju tänkt vara klara till klockan 17, men du noterar ändå att det mellan klockan 17 och 18 beräknas komma lite regn. Alltså det meteorologerna kallar regn. Där står det dels 20% och dels 0,2 – 0,3.
Dom sista siffrorna står för millimeter och betyder att man tror att det kommer att regna mellan 0,2 till 0,3 millimeter under den timmen. Man kan förenklat säga att om du hade en liten pool som inte hade något vatten i sig och där botten var helt jämn utan några lutningar åt något håll, då skulle botten på den poolen efter den timmen vara täckt med 0,2 till 0,3 millimeter vatten.

Just 0,2 till 0,3 millimeter är inte så mycket och troligen behöver du inte ens särskilda regnkläder. Speciellt inte som solen tittar fram då och då för att torka dig. Det bästa sättet att lära dig hur mycket du behöver anpassa din klädsel efter regnmängder är helt enkelt att prova dig fram.
Läs väderprognoser och ge dig sedan ut nära ditt hem och se hur blöt du blir eller inte, med eller utan regnkläder. Snart kommer du då att lära dig om du behöver ha särskilda regnkläder eller inte, men kom ihåg att det bara är en prognos, i verkligheten kan det komma både mycket mer och mindre regn än vad prognosen säger.
För dig som vill veta mer: Namn på olika mängder regn
| Namn | Beskrivning |
|---|---|
| Stänkregn | Så lite att det knappt en blir vått |
| Lätt regn | Högst 0,5 mm på en timme. Vått, men inte blött. |
| Något regn | Upp till 1 mm totalt |
| Måttligt regn | Upp till 4 mm på en timme |
| Kraftigt regn | Mer än 4 mm på en timme |
| Skyfall | Mer än 15 mm totalt |
mm = millimeter
Duggregn är ett annat vanligt ord när man pratar om regn. Enligt SMHI är duggregn inte en viss mängd regn, utan istället en mängd mycket små vattendroppar som ger små mängder regn. Typ någon tiondels mm under en timme.
Skur kallar man ett regn, eller nederbörd, som börjar hastigt och inte varar så länge. Skurar faller från så kallade bymoln som täcker relativt små områden, medan utbredda regnmoln istället ger mer långvariga regn.
Hur stor chans att det blir just den mängden nederbörd
Siffran 20% berättar hur stor chans man tror att det är att det ska bli just den mängden regn. Står det 100%, vilket det inte gör så ofta, så är meteorologerna helt övertygade om att det kommer regna just så mycket. Är siffran 60% så tror man alltså att det större chans för så mycket regn än om siffran är 20%.
Ett vanligt händelseförlopp
Du avslutar din frukost, blundar ett kort ögonblick och ser återigen framför dig hur soligt och fint det kommer att vara på klipporna vid sjön tillsammans med dina väder. Med bara 20% chans för regn, och i så fall bara lite regn, skippar du regnkläder helt och hållet. En riktig toppendag väntar tänker du.
Några timmar senare, sitter du och dina vänner där på klippan vid kl 14:45, tätt ihopkrupna och huttrar. Några av er fryser lite, andra så mycket att de funderar på att gå hem tidigare. Du undrar för dig själv vad det var som gick fel med vädret och hur prognosen kunde ha så fel.

Vad du inte vet, är att just den här prognosen visade sig vara väldigt träffsäker. Medan du sitter där på klippan och fryser så skulle en termometer, som mäter temperaturen, visa att det är just 14 grader varmt där ni sitter. Och solen tittar med jämna mellanrum fram bakom några mindre moln som skymmer den då och då och får dig att frysa ännu mer.
Misstaget du gjorde var att hoppa över en kolumn i väderprognosen. Och utan att veta om det är du inte ensam om det. Det är många som inte fått lära sig vad den kolumnen betyder och hur de kan använda den informationen för att ha mycket mer njutbara och härliga naturupplevelser. Häng med en liten bit till så ska du få lära dig hur du enkelt tolkar också den kolumnen.
Kolumnen som många inte förstår – och som gör stor skillnad
Kolumnen du i vårt exempel hoppade över handlar om vinden. Hur mycket det troligen kommer att blåsa och ännu viktigare, från vilket håll. Vi börjar med att titta på hur mycket man tror att det kommer att blåsa och sedan återkommer vi till från vilket håll.

Medelvind – eller bakgrundsvind
Till exempel mellan kl 14 och 15, när ni sitter där och huttrar står det 7(13). Det betyder att det mest hela tiden kommer att blåsa ungefär 7 sekundmeter. Den vinden kallas medelvind. Man skulle också kunna kalla den för bakgrundsvinden.
Sekundmeter eller meter per sekund, förkortas m/s, är ett sätt hur hårt eller rättare sagt snabbt det blåser. Tänk dig en riktigt lätt, osynlig “vindboll” som svävar i luften. Om det blåser 1 (en) sekundmeter så förflyttar sig den bollen en meter per sekund åt sidan. Om det blåser 7 (sju) sekundmeter, så hinner bollen förflytta sig sju meter på en sekund.
Utomhus påverkar det dig och andra saker på lite olika sätt. Man kan säga att om det blåser ungefär 1-3 sekundmeter så lutar röken från en skorsten lite. Om det blåser ungefär 5-8 sekundmeter så darrar löven på träden och flaggor sträcks ut. Det är en jättebra vind att flyga drake i. Blåser det ungefär 10-13 sekundmeter så blir det jobbigt att cykla i motvind och små träd gungar. Blåser det mer än 20 sekundmeter börjar det bli svårt att gå rakt och man ska helst hålla sig inne.
För dig som vill veta mer: Namn på olika vindhastigheter
| Namn | Vindhastighet |
|---|---|
| Bris (lätt, god, frisk, styv, hård) | 1,6-13,8 m/s |
| Kuling (styv/hård) | 13,9-20,7 m/s |
| Halv storm | 20,8-24,4 m/s |
| Storm | 24,5-28,4 m/s |
| Svår storm | 28,5-32,6 m/s |
| Orkan | 32,7 m/s eller mer |
m/s = meter per sekund, eller sekundmeter
Vindbyar – eller byvind
Siffran innanför parentesen, i det här fallet 13, betyder att ibland så kommer vinden att ta i lite mer och det kommer att blåsa 13 sekundmeterna då och då. Man brukar kalla det för en vindby eller byvind. Så mest blåser det enligt prognosen 7 sekundmeter i medelvind och så kommer det ibland en byvind då det blåser 13 sekundmeter. Vindbyn kanske varar från några sekunder upp till 20 sekunder. Sedan slutar byvinden och det blir den lugnare medelvinden igen. Och så fortsätter det fram och tillbaka.
Vindens riktning spelar mer roll än du kanske tror
Så då vet vi hastigheten på vinden och det är bra, men minst lika viktigt när vi vill ut och njuta i naturen är att vet från vilket håll det kommer att blåsa. För att förstå det behöver vi först påminna oss själva om dom fyra väderstrecken. Dom som på svenska heter norr, öster, söder och väster.

Jag har lärt mig när jag varit ute i naturen med människor att för vissa är väderstrecken självklara och man är van att använda dem. Andra har aldrig fått chansen att lära sig vad väderstrecken betyder och hur de kan vara användbara ute i naturen.
Nu skulle den här texten inte handla om väderstrecken, utan om väder, så jag repeterar bara kort här. Kanske skriver jag en separat text i framtiden om väderstrecken, och då kan jag länka till den här.
Väderstrecken är bra för dom kan hjälpa oss att hitta lättare i naturen. Det vara bra att komma ihåg att solen går upp i öster på morgonen. Mitt på dagen befinner den sig i söder och på kvällen går den ner i väster. Exakt var den går upp och ner kan variera under olika årstider, men någonstans i öster går den upp och någonstans i väster ner.
Utom under några veckor på sommaren i till exempel Kiruna i norra Sverige, där solen aldrig går ner, men då är den istället som lägst i norr. Men det är en annan historia som vi kan återkomma till någon annanstans, låt oss återgå till väderprognosen och vinden.

Vad pilen egentligen visar
Det enda vi inte pratat om är nu pilen. Pilen som är precis framför siffrorna för vindens hastighet. Pilen visar från vilket håll vinden blåser. Om pilen pekar rakt ner betyder det att vinden kommer ifrån norr. Om pilen pekar rakt upp betyder det att vinden kommer ifrån söder. Pekar pilen åt höger kommer vinden från väster, pekar den åt vänster kommer vinden från öster. Pekar pilen snett ner åt höger kommer vinden någonstans mellan norr och öster, och man brukar då kalla det en nordöstlig, eller nordostlig, vind.

Den iskalla nordanvinden
Det du behöver komma ihåg, och lyssna noga nu, är att vind som på något sätt kommer från norr, oavsett om den kommer rakt ifrån norr, eller om den är nordostlig eller nordvästlig, nästan alltid är en isande kall vind i Sverige. Tänk dig att längst uppe i norr ligger nordpolen, och där är det riktigt kallt nästan hela tiden. Så vind som kommer därifrån kommer att vara, just det, kall.
Ljumma och varma vindar söderifrån
Vind som kommer söderifrån, tänk dig från det varma medelhavet och norra Afrika, är nästan alltid en varm, eller åtminstone ljummen vind. En vind som kommer söderifrån kan också vara jobbig, och kännas kall, om det blåser mycket eller kanske regnar samtidigt, men inte lika isande kall som vinden norrifrån, nordanvinden.
Svaret på varför det kändes så kallt
Och här har vi svaret till varför det var så kallt och huttrigt där på klipporna vid sjön. Trots att solen sken återkommande och det inte var så mycket moln, och en behaglig temperatur på 14 grader, så blåste det en kall nordostlig vind.
Nordanvinden kan kännas isande kall redan vid 2-3 sekundmeter och här blåste det 7 sekundmeter. Och så dom riktigt hutterframkallande byvindarna på 13, och senare på dagen till och med 15, sekundmeter som ytterligare ställde till det.

Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder
Kan man fortfarande vara ute och njuta av naturen med den prognosen som vi tittat på här? Det kan man definitivt! Det är dock en klok idé att ta med sig en jacka som stoppar vind, och kanske också byxor som gör det om man ska sitta still eller gå eller vara där det är öppet och blåsten kommer åt dina ben.
En varm mössa och ett par handskar kan också göra stor skillnad, även om det är vår eller till och med sommar, för att hålla sig varm och skön i nordanvinden. Kanske en termos eller annan flaska med något varm att dricka och kanske vara härligt att ha med.
När jag studerade till idrottslärare för rätt många år sedan fick vi lära oss att det inte fanns några dåliga väder, utan bara dåliga kläder. Vissa stönar när dom hör den frasen, som dom kanske deras egen idrottslärare tjatat sönder under skolåren. Det finns dock en poäng i att ha kläder efter väder för en mer njutbar upplevelse i naturen. Och det kräver lite kort förberedelse vid frukostbordet, eller var du nu sitter innan du ska ut.
Och det behöver verkligen inte vara den dyraste och häftigaste jackan för friluftsliv eller en handstickad mössa i ull från ett välkänt varumärke. Det räcker långt med det du redan har i garderoben. Och behöver du något mer och inte vill köpa nytt, går det ofta utmärkt att låna av andra eller köpa second hand.
Så gör det till en vana att titta på väderprognosen innan du ger dig ut, och nu när du lärt dig tricket med vind-kolumnen, missa inte att ha koll på var vinden kommer ifrån.
Andra väderappar och tjänster
I den här texten tittade vi på SMHI:s väderapp. Har du inte appen kan du också besöka deras hemsida, smhi.se, för att se prognosen.
Jag gillar att använda SMHI:s prognos, men det finns också andra väderappar du kan använda. Ibland dubbelkollar jag till exempel med YR som är ett norskt samarbete mellan Meteorologisk institut och NRK, motsvarigheten till Sveriges Television i Norge. I YR:s app hittar du ungefär samma symboler och siffror som hos SMHI, men till exempel ingen procent för hur stor chansen att prognosen för regn stämmer och pilen för vindriktningen står efter vindhastigheten istället för tvärtom.
Andra vädertjänster har liknande uppställningar, symboler och siffror även om utseendet kan variera lite. Till exempel finns:
- Klart.se – hämtar väderdata och prognoser från olika källor
- DMI – Danmarks motsvarighet till SMHI och YR
- Weather.com – stor internationell vädertjänst
- AccuWeather – internationell sajt med detaljerade lokala prognoser

