För en tid sedan så var jag med på ett konferenssamtal där ämnet var naturupplevelser och hållbarhet. En av deltagarna att hen verkligen tyckte det med hållbarhet inom friluftsliv var viktigt och att det som presenterades på mötet var bra initiativ. Hen menade dock att det inte fungerade att tänka hållbarhet inom fjällvandring. Hen menade att det var alldeles för stora krav på säkerhet i samband med fjällvandring och att det behövdes utrustning som man verkligen kunde lita på. Med andra ord ny utrustning som man själv köpt in.
Det var bara en liten pusselbit i hela mötet, men den lilla delen inspirerade mig att skriva något om mina lärdomar kopplat till just fjällvandring och hållbarhet. Jag menar att det finns massvis du som tänker vandra i fjällen kan göra för att minska ditt ekologiska fotavtryck på olika – utan att tumma på säkerheten på ett dumdristigt sätt.
Vad du kommer att hitta i den här artikeln
I den här artikeln kommer jag att ge tips på fyra olika sätt att öka hållbarheten när du fjällvandrar, inklusive praktiska tips:
- Köpa second hand
- Hyra kläder eller utrustning
- Laga istället för att köpa nytt
- Göra kloka val när du väl köper nytt
- Planera din mat och dina snacks
- Tänka till när du planerar din resa till och från fjällen
Att kunna lita på sin utrustning
Jag förstår poängen.
När man ger sig ut i fjällen, särskilt i mer krävande miljöer som Sarek vars fantastiska dalgångar och höjder jag själv fått möjlighet att uppleva flera gånger genom åren, vill man kunna lita på sin utrustning.
Samtidigt tänker jag på alla gånger jag själv hittat riktigt bra friluftsutrustning second hand, hyrt utrustning eller lånat saker jag bara behövt använda några få gånger.
Rör inte mina slalombindningar!
Det finns såklart avvägningar i de flesta delar av mer avancerade utomhusvistelser. Jag kan likna det vid mina egna tankar om slalombindningar. Jag har tidigare köpt både stavar och skidor begagnade. Det jag inte skulle köpa begagnat i dag är bindningarna till slalomskidorna. Där skulle jag vilja ha full koll på deras historik och veta att de verkligen kommer att lösa ut på ett bra sätt när de ska om jag faller.
En nyckel här är kunskap. En annan är tid. Ytterligare en är nätverk.
Om vi böjar med kunskap. Om jag själv var expert på slalombindningar skulle jag kunna utvärdera och underhålla begagnade bindningar. Den kunskapen har jag inte idag.
Tiden är jag i dagsläget inte villig att sätta av till att bli expert på skidbindningar.
Alltså skulle jag köpa nya bindningar. Däremot skulle jag kunna kompensera för min brist på kunskap och tid genom att skapa ett bra nätverk av kunniga personer. Det kan vara någon som jobbar i en skidbutik och som kan se över mina bindningar och säga om det är i tillräckligt bra skick. Alternativt ge dem service eller sälja mig ett par bra nya bindningar.
Begreppen kunskap, tid och nätverk går att applicera på andra delar av friluftslivet, och de kommer att återkomma för att visa dig sätt att bli mer hållbar i ditt fjällvandra.
Säkerheten först – och det är okej
Det är inte ohållbart att vilja känna sig trygg. När jag började jobbade med naturupplevelser 1994 på Camp Horizons i östra USA var lägrets viktigaste regel: Safety first!
När det gäller fjällen så är det ingen lekplats. Du kan gärna vara lekfull när du fjällvandrar, men det är ingen lekplats. Väder, terräng och avstånd är tre faktorer som påverkar riskbilden. När det gäller vädret kan det skifta fort och ibland med överraskande kraft. Viss utrustning behöver vara pålitlig för en tillräckligt trygg upplevelse. Erfarenhet och kunskap spelar såklart också roll.
Men säkerhet och hållbarhet behöver inte vara motsatser.
Vilken utrustning kan fungera utmärkt begagnad?
Exempel på kläder som ofta fungerar bra begagnade är exempelvis:
- Fleecetröjor
- Dunjackor
- Ullplagg
- Vandringsbyxor
- Mössor eller hattar
Utrustning som kan fungera alldeles utmärkt begagnad är till exempel:
- Ryggsäckar
- Stormkök
- Vandringsstavar
- Muggar, tallrikar och bestick
- Tält i gott skick
Vad jag själv gärna vill ha extra koll på
Det finns en del utrustning som jag vill känna mig extra trygg med. Det betyder inte att vissa av dessa också går att lösa med begagnad, bara att jag är extra noga med till exempel:
- Kängor för längre turer
- Vissa tält för mer extrema förhållanden
- Liggunderlag på svalare delar av året
- Regnplagg
- Brännaren till stormkök
Skaljackor
Skaljacka kallas det yttre lagret som ska skydda dig mot vind, regn och ibland snö under din vandring. Det är inte med i listorna ovan för att jag tycker det är ett område som är värt lite extra text. Det är för min egen del bland det jag själv tycker har varit svårast att köpa second hand.
Jackan kan se fin ut där i second hand butiken eller på Blocket, men hur vet jag om den har kvar sin funktion när jag råkar ut för en rejäl och långvarig regnskur någonstans mellan Singi och Kaitum? Och hur vet jag om återaktivering av membranet jag försökte mig på med till exempel OrganoTex återimpregnering verkligen blev så bra som jag hade tänkt?
Mittuniversitet kom 2024 i en studie vid deras Sportstech Research Centre fram till att en begagnad skaljacka i många fall kan vara nästa lika bra som en ny skaljacka. De jobbar också för att ta fram en standardiserad metod för att klassificera begagnade skaljackor och andra textila produkter.
Sportstech Research Centre samarbetar också med projekter Mistra Sport & Outdoors, som i sin tur tillsammans med Naturskyddsföreningen jobbar på att ta fram en testmetod som kan användas direkt i butiker som säljer skalplagg second hand.
Vissa butiker, som Tracks Recycle i Göteborg, har också tagit fram egna metoder för att utvärdera begagnade skalplagg de säljer och göra det tryggare för dig att köpa plagget. Just Tracks Recycle har en standard med tre nivåer baserat på en egen regntestare de tagit fram.
Den mest hållbara utrustningen är ofta den som används länge
Jag tittar ibland förundrat på mina kängor från Lundhags som jag köpte för många år sedan. Efter att ha varit med om diverse äventyr med många mil i både utmanande terräng och ur och skur, bokstavligt talat, ser de fortfarande oförskämt fräscha ut och sitter perfekt.
Dom köpte jag nya och betalade vad som då kändes som rätt mycket pengar för. Ibland kan dyra saker vara hållbara – om de tål att användas länge.
Samma sak med min lätta dunjacka från Patagonia. Den börjar klaga lite i vissa sömmar nu, men den har hållit flera gånger längre än andra motsvarande plagg. Och min Power Houdi från Houdini ska vi inte tala, den lyckas jag inte slita ut hur jag än försöker, fortfarande ligger skön och funktionell att dra på mig.
Ett inlägg på Facebook jag såg nyligen belyser också detta mycket väl. David Hjort berättar i inlägget och Sara Ahnborg i kommentarerna hur de fortfarande använder tält från 1970-talet på sina fjällvandringar.
Det är lätt av vi överkonsumerar i friluftslivet. Precis som i övriga delar av samhället såklart. Jag har själv gått omkring på Naturkompaniets butiker och tänkt att jag kanske behöver det där nya plagget eller den nya mer effektiva brännaren till stormköket. Gränsen mellan vad jag vill ha och vad jag egenligen behöver har ibland suddats ut till ett slags “villhöver”.
Hänger man med i sociala medier är det lätt att dras med i någon slags “gear hype” och köpa sådant som vi egentligen, om du frågar dig själv ärligt, inte behöver. Inte ens “villhöver”.
Jag brukar inspireras av min son. Långt upp i åren envisades han med att ge sig ut i skog och mark iklädd mjukisbyxor. Det handlade inte om några fjällvandringar, utom om några timmar i tätortsnära natur, men jag tyckte först att det kändes lite pinsamt att jag som var ledare i Friluftsfrämjandet hade en son som inte kunde dra på sig ett par “ordentliga” friluftsbyxor. Ju mer tid som gick, och kanske viktigare ju mer jag mognade i mitt varande och tänkande, desto mer blev han istället min stora läromästare istället för min pinsamma frustration.
Han klarade sig ju alldeles utmärkt i sina mjukisbyxor. Visst, ibland blev han dyngsur, men hade kul ändå och nöjt minst lika mycket av naturen som jag gjorde. Och de där mjukisbyxorna höll ihop genom flera naturäventyr tills han slutligen växte ur dem. Jag skulle ju inte nödvändigtvis ge mig ut på en vandring längs Getryggen bort mot Blåhammaren iklädd mjukisbyxor, men det finns en viktig poäng här tycker jag att på ett sunt sätt ifrågasätta vilka kläder och vilken utrustning jag egentligen behöver, för en njutbar och tillräckligt trygg fjällvandring.
Behöver jag verkligen köpa nya vandringsbyxor för en stugtur runt Vålådalsfyrkanten eller räcker det med att lägger lite Grönlandsvax på mina gamla byxor från Fjällräven?
Laga istället för att köpa nytt
Det leder oss osökt in på underhåll och reparationer.
Flera varumärken som till exempel Houdini, Patagonia och Hilleberg erbjuder möjligheten att få dina plagg eller din utrustning reparerade av dem. Lundhags erbjuder möjligheten att sula om deras kängor när du slitit ut dem, om du i motsats till mig lyckas med det, eller om sulan är i toppform kan du istället byta ut överdelen av kängan om den gott sönder.
Jag har skickat min andra Houdini-fleece, inte den till synes oförstörbara Power Houdin, till Houdini för byte av dragkedjan om började krångla efter nio år och vips var plagget som nytt. Jag har sänt min ryggsäck till Lundhags för reparation av sömmar och då passade dom på att samtidigt reparera en annan mindre del som jag missat. Jag har också precis skickat ett par mina Fjällräven-byxor till Fjällräven för reparation för att kunna klämma ut ytterligare några år ur mina favoritbyxor.
Jag prioriterar gärna märken med bra tillgång till reservdelar så att jag kan laga själv när jag har, eller skaffar mig, kunskapen. Mitt tält från Hilleberg fick efter ett flertal fjällturer under många år problem med att den elastiska linan inuti tältstängerna inte längre gick att kalla elastisk utan mer slapp och slö. En beställning senare fick jag hem ny lina som jag stolt lyckades byta ut och stängerna var som nya.
Jag har också gott om exempel på människor som efter många års slit på sina Hilleberg-tält har fått ett mindre hål i tältduken och då kunnat skicka in det till Hilleberg och till en mycket hanterbar kostnad få det reparerat av dem.
Jag nämnde tidigare kunskap, tid och nätverk. Har du kunskapen att laga själv byta ut spännena på ryggsäcken när det går sönder. Har du inte kunskapen kan du ta tiden att lära dig. Det finns drösvis med videos på YouTube som visar olika typer av reparationer och fler och fler varumärken erbjuder också instruktioner för lagning och underhåll av deras varor. Har du varken kunskap eller tid, så handlar det om att etablera ett nätverk. Antingen någon lokalt som du kan ta hjälp av eller att hitta varumärken som erbjuder möjlighet till reparationer som några jag nämnt här.
Fler och fler butiker erbjuder också möjligheter att reparera utrustning och plagg. Som till exempel Patagonias butik i Stockholm där du kan få hjälp att få liv i dina gamla Patagonia-plagg eller vissa av Naturkompaniets butiker som erbjuder hjälp med enklare reparationer. Andra exempel är Backpackinglight.se i Umeå, Vildland i Borås eller HS-service i Gustavsberg.
Vill du reparera själv har de flesta friluftsbutiker gott om material och reservdelar du kan köpa till både kläder, tält, liggunderlag och annan utrustning.
Hyra och låna – den bortglömda möjligheten
Vissa av de plagg eller saker som vi använder när vi fjällvandrar använder vi bara någon eller några enstaka veckor per år. Ett hållbart alternativ som är lätt att missa är att då hyra eller låna den utrustningen. Om det är en populär vecka då många är i fjällen kan det ibland vara utmanande att få tag i utrustning, men förvånansvärt ofta fungerar det mycket smidigt.
Hygglo
En av frilufts-Sveriges bäst bevarade hemligheter. Via Hygglo kan privatpersoner hyra ut till andra privatpersoner med en försäkring inkluderad i priset. Ur ett säkerhetsperspektiv är det värt att påpeka att för vissa saker är det bra om du har kunskap om skicket på det du hyr. Håller du dig till kvalitativa varumärken såsom Fjällräven och Hilleberg med flera så är mesta av bra kvalitet så länge det är helt.
När jag för ett par år sedan skulle vandra med vänner i Sarek hade vi inget tält för fyra personer och jag hyrde därför ett tält via Hygglo till ett mycket överkomligt pris som var i alldeles utmärkt skick. Samma sak när min dotter skulle upp och vandra med en vän runt Jämtlandstriangeln.
Naturkompaniets uthyrning
Jag hade inte koll på att Naturkompaniet hyrde ut utrustning förrän jag stod på en camping på Västkusten efter 50 mils bilåkande med min sambo och skulle sätta upp vårt tält för första natten av fyra. Jag hade varit så noggrann och mätt upp att vår bekväma luftmadrass precis skulle få plats i vårt fina trepersoners-tält. Och vi hade hittat en riktigt fin plats att tälta precis invid vattnet. Döm om min förvåning när jag halar upp tältet och tycker det känns lite väl lätt, tills jag inser att jag av misstag packat mitt en-personstält istället för tre-personerstältet. Efter lite frenetiskt Googlande hittade jag en Naturkompaniet-butik i Torp som för en i sammanhanget billig peng hyrde ut ett tält till oss över långhelgen. Senare har jag lärt mig att det går att hyra både tält, ryggsäckar och friluftskök i flera av Naturkompaniets butiker.
STF-anläggningar
På flera av Svenska TuristFöreningens fjällstationer går det att hyra saker du behöver för en fjällvandring. Utbudet varierar på olika fjällstationer, men kan inkludera till exempel regnkläder, ryggsäckar, tält och säkerhetsutrustning. Om det finns en av STF:s fjällstationer i närheten där du tänkt vandra kan du kontakta den och få reda på vad som finns att hyra just där. Eller så planerar du din vandring så att den börjar och slutar just vid en av dessa fjällstationer som till exempel Storulvån, Grövelsjön, Saltoluokta eller Abisko Turiststation.
Lokala friluftsföreningar
Vissa lokalavdelningar inom Friluftsfrämjandet hyr också ut utrustning. I till exempel Höör-Hörby hyr man ut till medlemmar, samma sak i Gagnef, i Lidköping även till icke-medlemmar. Det är bara några exempel, via Friluftsfrämjandets hemsida kan du söka upp en lokalavdelning i din närhet och se om de har uthyrning.
Fritidsbanken
Finns på över 130 platser i Sverige och fungerar som ett bibliotek där utan kostnad kan låna diverse utrustning. Här finns gott om utrustning för sport och fritid, men även för friluftsliv. Utbudet varierar mellan olika Fritidsbanker, men kan innefatta till exempel ryggsäckar, liggunderlag och sovsäckar.
Vänner och familj
Sist men inte minst, kan det också löna sig att kolla runt bland vänner eller familj om det finns utrustning du kan låna. Jag tror att ett av dom mest uppskattade plaggen jag lånat ut flera gånger är ett par orangea, fluffiga och mycket varma fleece-kalsonger jag köpte second hand och som min vän Ibbe gillar att låna när han ska ut i skog och mark. Kanske är det ett bevis på att det nästan bara är fantasin som sätter gränser vad vi kan låna av varandra för att spara på miljön, och plånboken.
Att tänka till kring maten kan göra skillnad
Att ha med sig bra mat och bra snacks på fjällvandringen kan både förhöja upplevelsen och bidrar till bra säkerhet genom att vi tar bättre, mer välnärda beslut och orkar mer.
Särskilt vilket protein du väljer kan ha relativt sett stor påverkan. Om du köper påsar med frystorkad eller lagar själv på plats så kan vi jämföra de beräknade utsläppen för fyra olika råvaror som ofta utgör grunden i olika maträtter.
| Ingrediens (protein) | Koldioxidekvivalenter per kg |
|---|---|
| Nötkött | 28 kg CO2e / kg |
| Lax | 3,5 kg CO2e / kg |
| Kyckling | 3,3 kg CO2e / kg |
| Bönor | 0,8 kg CO2e / kg |
Källa: WWFs (Världsnaturfondens) Matkalkylator
Koldioxidekvivalenter är som ett gemensamt poängsystem för alla växthusgaser, där man gör om olika gasers miljöpåverkan till ”koldioxid-poäng” för att enkelt kunna jämföra hur mycket de värmer upp jorden.
Att välja ett vegetariskt alternativ kan alltså ge upphov till 35 gånger mindre utsläpp än motsvarande variant med nötkött eller 4 gånger mindre jämfört med lax eller kyckling.
När det gäller snacks att ha med vill du förutom att du gillar smaken oftast också ha så mycket energi, eller kalorier, per gram som möjligt. Det vill säga snacks med hög energitäthet. Om vi jämför några vanliga snacks vad gäller antal kalorier (kcal) per 100 gram och deras klimatavtryck per kilo, får vi följande tabell.
| Snack | Energi (kcal/100g) | Koldioxidekvivalenter* per kg |
|---|---|---|
| Beef Jerky (torkat nötkött) | 300 kcal | 40 kg CO2e / kg |
| Mjölkchoklad | 550 kcal | 6 kg CO2e / kg |
| Mörk choklad | 550 kcal | 3 kg CO2e / kg |
| Russin | 350 kcal | 2 kg CO2e / kg |
| Jordnötter | 600 kcal | 1,3 kg CO2e / kg |
Källa: WWFs (Världsnaturfondens) Matkalkylator
Du kan själv prova med ingredienser till olika rätter eller snacks genom att använda WWF:s Matkalkylator.
Hållbar fjällvandring handlar också om hur vi reser och beter oss
Oavsett hur väl vi planerar vi vår utrustning, hur mycket vi reparerar eller lånar, så kommer så som alltid vår överlägset största påverkan på naturen ur ett hållbarhetsperspektiv att vara resan fram och tillbaka till vår fjällvandring. Här blir det viktigt att bredda perspektivet och undvika att tänka slentrianmässigt.
Som exempel kan vi ta en resa till Kiruna, som inte är en alls ovanlig utgångspunkt för fjällvandrare. Speciellt om man ska till Kebnekaise eller norra delen av Kungsleden. Med hjälp av Klimatsmart Semester får vi fram att en flygresa har drygt tjugo gånger större miljöpåverkan än en resa med tåg, räknat i antal kilo koldioxid per person som det genererar.
Flera andra fina utgångspunkter för fjällvandring går också att nå med tåg eller en kombination av tåg och buss. Som till exempel Grövelsjön, Storulvån, Abisko, Katterjokk, Kvikkjokk, Ritsem, Saltoluokta, Vålådalen och Nikkaluokta.
Samåkning är ett annat alternativ. Att dela på en bil minskar avtrycket avsevärt jämföra med att köra i flera bilar.
För att illustrera att svaren inte alltid är självklara så kan det att samåka fyra personer i en elbil vara klimatsmartare än en kombinerade tåg och bussresa. Särskilt om den avslutande bussresa går över en längre sträcka. Detta beräknat på själva transporten, inte på klimateffekten av att tillverka elbilen, eller bussen för den delen. Att ta hjälp av en kalkylator som Klimatsmart Semester ger dig fingervisningar om bra val för just din resa.
Väl på plats kan du också hjälpa naturen och miljön på traven genom att inte lämna något skräp. Ta gärna med en extra påse som du kan lägga skräpet i och ta med det till närmaste fjällstuga, fjällstation eller allra bäst till närmaste återvinning.
Det är också värt att tänka på annat slitage på naturen. När vi vandrar kan vi se till att hålla oss på leden eller stigen och låta bli att gå i kanten av den. Det tar inte lång tid om flera går precis vid sidan av en led innan den nöts ner, breddas och vi får mindre natur kvar att njuta av.
Ur miljösynpunkt kan det vara värt att gå de där metrarna över stenar som kommit fram på stigen istället för att frestas att gå de mjuka och jämna lavarna intill stigen. Om ni går flera tillsammans i så kallad oledad eller orösad terräng, där det inte finns en led eller stig, är det ofta bättre att ni sprider ut er lite i sidleds så att ni inte går direkt efter varandra och börjar nöta upp en stig.
Hur gör man genomtänkta val?
Hållbarhet i fjällen när du vandrar kan ta sig många olika former och alla bidrar på sitt sätt. Som vi konstaterat här handlar det till exempel om att:
- köpa färre saker,
- köpa bättre saker,
- reparera,
- hyra,
- låna,
- köpa vissa saker begagnat,
- veta vad som bör vara nytt,
- använda utrustning längre,
- välja rätt nivå för rätt tur,
- minska överkonsumtion kopplat till “friluftsidentitet”.
Avslutningvis – hållbarhet som riktning, inte perfektion
Kanske handlar hållbar fjällvandring mindre om att alltid göra rätt, och mer om att börja ställa dig själv lite bättre frågor som: Behöver jag verkligen köpa nytt? Kan jag låna? Kan jag laga? Vad är viktigt för säkerheten – och vad är mest vana eller konsumtionskultur?
Fjällen kommer alltid kräva respekt. Men kanske kan de också lära oss något om att leva lite enklare. Och mer i harmoni med planeten vi bor på.